Fintorsdag

Skumbananer, te, alfapet, ljuvligt väder, finsällskap. Hoppas på en fortsatt bra höst.

This fall!!!

Passion Pit – Little Secrets
(When i came down the dawn poured into me
I shook em up, the walls came crumbling
My fists kept trembling with these salty wounds
My stolen gold inside the emperors tomb
)

Svider i bröstkorgen. Av sällhet

Melodin var mycket nära nu, det var bara att nappa den i svansen. Men han hade tid att vara förväntansfull, den var inringad och kunde inte ge sig av. Först var det disken och sen pipan, och sen, när brasan blev glöd och nattdjuren ropade på varandra i skogen – då var det tid att göra en sång.

Vackert

"Vi borde glädsla dem lite!", säger Tofslan och plockar fram Kungsrubinen, den makalösa ädelstenen som får hela mumindalen att försjunka i tyst begrundan:
"De tyckte sig inne i dess flammor se allt det vackraste, djärvaste och finaste de någonsin tänkt och uppleva det en gång till."
Och vad tänkte mumintrollet på?
Jo, förstås: på sin nattvandring med Snusmumriken.


Fint som Snus

"Han var lycklig med skogen, vädret och sig själv. Morgondagen och gårdagen
var lika långt borta, men just nu lyste solen klarrött mellan björkarna och
luften var sval och mild.
Det var en kväll för en sång, tänkte Snusmumriken. En ny
visa som ska ha en del förväntan i sig och två delar vårmelankoli och resten
bara hejdlös förtjusning över att få vandra och vara ensam och trivas med sig
själv."

ur "Det osynliga barnet" av Tove Jansson


Sylvass trivsamhet

Oregelbundet slagverk. När man bara inte kan förmå sig att titta. När man inte kan förmå sig att sluta prata, och minst utav allt sluta tänka. Tänka tänka tänka fundera reflektera drömma tänka tänka gissa drömma tänka. Sitter uppkrupen i sängen med Wilco och blött hår. Och tänker.


Olidligt

... glad. Vilken trevlig känsla, alltså.

Jag har det i mitt DNA nu

Världens mest kraftfulla crescendo har precis inletts.

Spontanitet


Kom igen. Säg "ja". Var spontan. Köld. Kyla. Värme.

05:38

Brian Eno – Apollo

01:53 (dig du din ditt dina)


RIP

Tappade min iPhone idag. Spräckte skärmen.

När jag ändå är i farten


Inte att leka med... Gah

Som sagt


Den här är ju bara smärtsamt charmig. Aj.

Så dysfunktionell

Sitter här i en rosa, fluffig morgonronrock och bildgooglar Jake Gyllenhaal till tonerna utav Ulf Lundell. Thusday night ya know.

Mitt öga gör ont

Har inte bytt linser på... snart två månader. Det kan inte vara särsäkilt hälsosamt.

Tröttnat

Regnig tisdag. Har verkligen ingen ork till någonting.


Okej förlåt

Jag är en jobbig person

(Tårgas)


Haha. Förlåt. Det är måndag. Jag kom hem vid fem. Har inte gjort ett PISS (jo, kollat på ett program om fjordar självklart ska det räknas för ifall jag skulle bestämma mig för att läsa något ämne som specificerar sig på geologi och i synnerhet norska fjordar skulle det kunna vara ytterst användbar information som händelsevis skulle kunna påverka hela min framtid som i sin tur skulle kunna påverka andra människor till det bättre eller värre kan jag inte riktigt svara på då det nog är en tolkningsfråga och vem är jag att tolka vad andra människor har för åsikter jag har lärt mig att generallisering är rätt dåligt ibland så det är nog en utav anledningarna till varför jag som sagt avstår från att ta ställning i den här frågan. Så jo, att ha tittat på programmet om fjordar måste väl kunna räknas som NÅGOT, åtminstone.)

MEN FUCK MY LIFE ASSÅ

Skulle ge allt för ett par rediga manshänder som masserade min ömma nacke. Åååh så EROTISKT. Nollning imöra. Om jag är frisk dvs... Dunkar psykadelisk musik och myser på en skinnpläd framför en öppen brasa. Eller inteeee


Hungrig

Vill äta. Men då säger kroppen åt mig att spy. Sju kilo pappersnäsdukar bredvid sängen.

Månens dag

En skål med kärnfria vindruvor. Riskaka. Chaité. Projektarbete. Bob Acri i högtalarna. Rutinerna börjar sakta men säkert återkomma. Life's good.

Det verkar så enkelt vännen, ändå är det så obegripligt svårt.

I ditt stora hjärta börjar slagen bli små
Och du rör min kind så jag förstår
att det bara är timmar tills du går

Kent, Peace and Love 2010. Kanske en utav de mest känsloladdade stunderna i mitt liv. När de spelade M. Så innerligt frigörande, men samtidigt så förjävligt tungt. Äckliga saknad.

(1985) I like my Hong Kong pop in a bottle with noodles

Vaknade hos finaste Tove imorse. Ont i huvet. Ont i axlarna. Ont i själen (lol, så dramatisk-k-k-k). Fin måne inatt. C-H-I-N-E-S-E techno, in your stereoOoOOooOo


RSS 2.0