Fint som Snus

"Han var lycklig med skogen, vädret och sig själv. Morgondagen och gårdagen
var lika långt borta, men just nu lyste solen klarrött mellan björkarna och
luften var sval och mild.
Det var en kväll för en sång, tänkte Snusmumriken. En ny
visa som ska ha en del förväntan i sig och två delar vårmelankoli och resten
bara hejdlös förtjusning över att få vandra och vara ensam och trivas med sig
själv."

ur "Det osynliga barnet" av Tove Jansson


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0