Marcus fucking Birro
Ur Alla djävulska främlingar, sida 25:
"Minnet av någon man älskat famnar en med en större styrka om man inte har föremålet för sin kärlek närvarande, hon blir verklig genom att förbli overklig och påtaglig genom sin brist på fysisk närvaro.
Minnet är i sig självt varken gott eller ont, det bara är, och får först sin riktiga form och laddning sedan det förankrats i en alldaglig vardag. Först i ledan äger fantasin sin magiska egenskap och aldrig ter sig en resa genom nordöstra Italien vackrare och verkligare än i minnet där alla egenskaper som kan fläcka ner händelseförloppet bidar sin tid eller har lämnat en för alltid."
Tappar andan. Inser en halv minut senare att mina lungor bädjar efter luft. Birros texter är verkligen... magiska.
Gymma idag med Jenny och spännisEdvin. Sedan yoga. Skönt. Som. Fan. Nu ska jag skriva en jävla rapport om handboll. För att jag älskar sporten så äckligt mycket. Aah... eller nää.
"Minnet av någon man älskat famnar en med en större styrka om man inte har föremålet för sin kärlek närvarande, hon blir verklig genom att förbli overklig och påtaglig genom sin brist på fysisk närvaro.
Minnet är i sig självt varken gott eller ont, det bara är, och får först sin riktiga form och laddning sedan det förankrats i en alldaglig vardag. Först i ledan äger fantasin sin magiska egenskap och aldrig ter sig en resa genom nordöstra Italien vackrare och verkligare än i minnet där alla egenskaper som kan fläcka ner händelseförloppet bidar sin tid eller har lämnat en för alltid."
Tappar andan. Inser en halv minut senare att mina lungor bädjar efter luft. Birros texter är verkligen... magiska.
Gymma idag med Jenny och spännisEdvin. Sedan yoga. Skönt. Som. Fan. Nu ska jag skriva en jävla rapport om handboll. För att jag älskar sporten så äckligt mycket. Aah... eller nää.
Kommentarer
Trackback
