CONSTANTDAYLIGHT

..... ska jag sova. Belle and Sebastian, Norah Jones, Mindy Smith, Placebo, Joan Baez, Louis Armstrong. Dessa (bland många åååh mina spellistor) kommer förgylla min mysiskväll.

FÖRRESTEN. Don't you hate it när du är toksäker på att du ser någon du känner, springer fram och rycker tag i den och säger något helt spontant och lite klämkäckt och sedan inser att det är helt fel person? Det hände mig idag. Rusade fram, slet tag i en tjej som jag trodde var en bekant och utropar "jaså du tränar här också, din jävla hurtbulle!". Hahahaha.... Haha.

Hello Saferide är så jävla mys i vårsolen. Mys, mys, mysipysi. Liksom Mitt Piano, Säkert! och typ alla andra svenska folk/pop/vis- band/artister/hästar/allt. Vet inteinteinteinteitneitneitne.

Är så jävla trött på att känna mig risig, trött och allmänt opepp så det är inte sant! Kan det inte bli sommar snart!?!?!??!

Bakade kladdkaka med Jennsan. Finns inget godare, for real. Nationella i engelska A+B. NO-prov. Älskar allt. 
Allt.
ALLT!
ALLT!!!!!!
!!!!
!! 

Är män frustande neandertalare?

Vi har den eviga debatten om skuld. Alltså frågan om flickan i kjol och stringtrosor är medskyldig för brottet som begicks mot henne.
Självklart inte, svarar väl de flesta.
Trots det ser det i instans efter instans ut som motsatsen. För det är väl så att leenden inbjuder till brott - ja hon ville väl själv fläkas sönder?
"Nej men lite får man väl tänka själv. Jag menar att om man går på en mörk gata i stan i kort kjol så... Ja, jag säger inte att det är rätt men... Det är väl lite som att inte låsa bilen och bli förvånad då grejorna är borta..."
Sådant snack är inte bara kvinnokränkande. Det är rent manshat: vi kan lika gärna trycka upp planscher och sätta upp dem jämte HM-affischerna där det står "Män är monster - det är bara så"
Jag vet inte vad ni tänker på just nu efter ungefär halva texten, men jag i alla fall ser en stor hårig frustande best framför mig. Eller en neandertalare med tysk porrfilmsbrytning, jättestånd och tomma ögon.

Och jag tänker: Jaha, MÄN, vill vi och ni ha det så?
Det för mig oundvikligt till slöjdebatten, för den handlar ju egentligen om samma sak: mannen kan helt enkelt inte kontrollera sig om inte kvinnofolket snor in sig i tio meter långa tygstycken. Jaså?
Islam brukar beskyllas för en kass kvinnosyn, vad sägs om deras MANSSYN?
"Men män haaar ju starkare sexualdrift, det vet man ju."
Crap! Kvinnors sexualitet är minst lika stark!
Nähä inte det? Okej, jag ger mig. Jag kapitulerar och gräver ner mina feministiska utopier, lägger mig på knä och erkänner att slöja är nödvändigt. Vi har den eviga debatten om skuld och vi har den om manshat och min slutsats är:
10 meter svart tyg runt skallen på varenda man.
Michaela Matsdotter

Åh. Känner hur min feministiska vrede bubblar upp inom mig. Känns som om Urix åsiktsfestival är något för mig... Inte bara när det gäller kvinnoförtryck. 2010 års upplaga kanske, alltså?...

 

Om jag skulle vara någon annan person än mig själv, så skulle jag vilja vara Björk.
Ska snart få börja övningsköra. Var på handledarkurs i 4 timmar idag.

Hur i helvete kunde det bli så här jävla fel? Guldmedaljör i att ljuga för mig själv. Vart fan är mitt pris? Jag har varit där, jag är där. Fast i ett mellanspel som aldrig slutar. Just nu pulserar den. Växer och frodas. Sipprar genom vener och artärer. Fortsätter i ett kretslopp som bara tycks utvidgas för varje gång det passerar. Försöker kväva embryot av vämjelsen, men ger det bara näring. Och någon har byggt dammar där sällhet en gång porlade. Ångest och självhat som byggmaterial.

"Bland kraven som ställs
på det egna jaget
förblir man gömd i sig själv"

Fläka ut sig och visa allt som vill bli skyddat under min hinna. Fuktiga jävla hinna. Känner mig ändå inte sårbar. Har aldrig varit det. Det värsta hotet kommer inte utifrån.

"Dags att bli vuxen
och få höfter"

(Vet inte. Vill inte. Slocknade efter alla trevande försök. Glöden.)
 
 

Nu är jag ägare till en fjällrävenjacka. Grattis till mig. Eller något. Insåg att jag behövde en ny jacka. Har hur många som helst, men mitt lilla ha-begär drog igång. Tjejer ska visst vara obsessed av skor. Jag har en jack-fetisch. Köper minst två nya varje år, hänger in dom i garderoben och använder en gammal. Alltid samma visa. Mår bra av att veta att det alltid finns ett litet lager av jackor utifall att jag vill variera. Vilket jag aldrig vill.
Iallafall.
Ni vet känslan de sista minuterna innan budgivningen är slut (pratar Tradera)? Det pirrar i lillmagen och fingrarna darrar. Någon bjuder över. Du bjuder över. Någon bjuder över och du bjuder över. Och sen den toksköna känslan när du vunnit budgivningen. Vem behöver tävla i OS när man kan betta på Tradera?! Samma euforiska känsla av vinst, ju.

Idag ska jag bowla och klättra. Sportsday. Skoj...

Verkar vara toknice live. Kom till Peace!!!

Du e så jävla knäpp
på så underbart sätt

Stjärnklara nätter är nog bland det finaste som finns. Så stolt över mig själv: orkade springa på löpbandet i 15 minuter på nivå 13 efter gympapasset igår. Så. Jävla. Grym! Öppnar klockan 12, så ska åka nu hej då.
Vampyr (nej): Älskar vitlök
Varulv (ja): Hårig, fascineras av månen

Bild från Kent. Mhmm. Det var underbart. Lätt värt 5 timmars köande. Camela Leierth gjorde inte precis att man blev jättetaggad. Men hon inte desto mindre suverän. Orkar inte göra någon mer ingående recension av Kents spelning... Senare. KANSKE.

Igår såg jag The Imaginarium of Doctor Parnassus. Orkar inte heller recensera den. Men det ska jag göra senare eftersom den var g-g-g-grym! SE DEN!!!

Nattpromenad med Jennsan inatt. Skotta snö från taket. Bowlat med Jenny, Ida, Edvin, Hannes, Marcus och Gustav. Gosigt och roligt.

Nu ska jag se OS-final. Efter USA vs. Kanada kommer det kännas tomt. OS bildar sån härlig samhörighet mellan det svenska folket. Man känner en patriotisk känsla varje gång man knäpper på TV:n och ser att ett Sverige ligger bra till. Ett stolt pirr infinner sig i magen när man får veta att de blågula tagit ännu en medalj. Tycker sport är helt ointressant, men just till OS är jag helt fängslad. Känslor som jag aldrig trott att vintersport skulle kunna frammana dyker upp frekvent. Konstig text.

Åh. Mina knän skulle lika gärna kunnat tillhöra en gammal tant, alternativt gubbe. De värker och gnisslar. Vill bara gråta en skvätt när jag ska resa mig upp från soffan (lite smålökigt, men jag har sovit på soffan den senaste veckan. Den är sååå skön). Funderar på ifall liniment (quite odd stavning) skulle kunna lindra mina krämpor...

Hahahaaa. Måste bara förtälja gårdagens upplevelser. På medelgympan (avancerar!) var det en en ny instruktör som höll i passet. Lite fumligt och nervöst körde han igång passet. Inget försnack (älskar när kärringarna insisterar på att prata om vädret. NEJ, jag tror inte att det undgått någon att det snöat avsevärt mycket iår), utan bara pang på rödbetan. Då och då kom han med lite smått malplacerade utrop som utdragna "Okeeeeej" på ett sådär klämkäckt vis. För att vara litem spexig satsade han på att spela luftgitarr på VARJE solo. Till avslappningen valde han att spela soundtracket till Sagan om ringen (ni vet, när Frodo gosar vid sin stuga. Den där cosy flöjtmusiken...). Hur cheesy är inte det?! Charmig som fan.

När jag sen gick från fjärran mot stan började en trolsk dimma att lägga sig över den nu mörka staden. Precis som i The Mist. I höjd med bron mot kvarnparken märker jag att någon går obehagligt nära mig. Ökar takten. Förföljaren ökar takten. Till sist kommer han ikapp mig och klappar mig på axeln. Blev skiträdd. Trodde det var en våldtäcktsman/mördare/psykopat. Visade sig att han letade efter Läkerol arena. Ha ha. 

Nu ska jag iväg och köra lite MEDELgympa.

Gosig bild på Simon och Springsteen.

Kvällen: bildläxa och somna i soffan.

Sju dagar kvar tills Kent!